Examination och bedömning i slöjdlärarutbildning
Projektet genomförs i samarbete mellan slöjdforskare från Norge, Danmark, Färöarna och Sverige. Utgångspunkten för projektet är att skapa förståelse för vad som bedöms och hur bedömning sker vid examination inom slöjdlärarutbildning. Att examinationer genomförs på olika sätt vid olika lärosäten och i olika länder stod klart tidigt i projektet. Genom detta blev det tydligt att vi till viss del tänker olika och lägger fokus på skilda delar av både process och resultat.
I arbetet har projektgruppen haft redovisningar och diskussioner om hur examinationer genomförs vid respektive lärosäte, i syfte att skapa en gemensam bild av vad som görs, hur det görs och vilka antaganden som ligger till grund för bedömningspraktikerna. Dessa samtal har bidragit till att synliggöra både likheter och skillnader, samt till att identifiera områden där vidare analys och gemensam begreppsutveckling är nödvändig för att nå större klarhet och precision i hur examination och bedömning kan förstås och analyseras.
Centrala frågor i projektet har därmed kommit att handla om bakomliggande orsaker till att examinationer och bedömningar tar sig olika uttryck, samt hur lärarutbildare/examinatorer kan bli bättre på att bedöma det som ska bedömas enligt kursplan och synliggöra detta för studenterna inför och under deras arbete. Detta rör således både explicita kriterier och mer underförstådda normer och traditioner som präglar examinationens utformning. En viktig fråga är vad i kursplanen som studenterna examineras mot, och hur studenter ges möjlighet att både skapa förståelse för det och att visa sitt kunnande. I detta sammanhang blir det också centralt att reflektera över huruvida examinationer verkligen examinerar vad de är avsedda att examinera, och om bedömningen sker i relation till det som kursmålen beskriver. Att tolka kursmål, utforma examinationsuppgifter, undervisa och handleda de studerande samt att examinera och bedöma ställer krav på både likvärdighet och rättssäkerhet. Ytterligare en fråga gäller användningen av AI i kursuppgifter och hur dess eventuella fördelar kan tas tillvaratas samtidigt som rättssäkerhet kan garanteras.
Sammantaget syftar projektet till att bidra med forskningsbaserad kunskap om hur examination och bedömning, vid universitetsförlagd slöjdlärarutbildning, kan förstås och analyseras. Genom att undersöka hur olika examinations- och bedömningspraktiker tar form i relation till kursmål, undervisning och institutionella traditioner är projektets syfte att identifiera olika och gemensamma mönster och potentiella fallgropar i examinationsprocessens olika steg. Ambitionen är att utveckla analytiska perspektiv som kan fördjupa förståelsen av relationen mellan kursmål, examination och bedömning, snarare än att formulera normativa modeller eller färdiga lösningar. Förhoppningen är att samverkan kring examination och bedömning ska bidra till fortsatt utveckling av nordisk slöjdlärarutbildning.
Kontaktpersoner:
SMIDIG - Slöjdens
materialitet i digitala gränsland
Nätverkets målsättning
är att utveckla och skapa förutsättningar till samverkan kring making
och digitalt styrd bearbetning i slöjd inom lärarutbildning,
skola och det omgivande samhället. Detta sker genom
nordiskt erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och gemensamma
utvecklings- och forskningsprojekt inom området.
Kontaktpersoner:
Stina
Westerlund, Umeå universitet
Sara
Rylander, Umeå universitet
Mia Porko-Hudd, Åbo
Akademi
Juha Hartvik, Åbo
Akademi
Gitte Skjønneberg
Oslomet
Ingrid Holmboe Høibo,
USN
Bo Ditlev
Pedersen, Professionshøjskolen Absalon
Utöver detta ingår ett flertal personer (2-3 personer) från samtliga samarbetsparter som deltar i nätverkssammankomster.
SELAS, Sloyd Education, Learning And Sustainability
Genom att samla in kvalitativa intervjuer av fokusgrupper och enskilda personer vill forskare, som är kopplade till SELAS, kartlägga och utveckla en gemensam förståelse för hållbarhetsfrågor i relation till nordisk Sloyd Education.
Hållbar utveckling är ett relativt nytt begrepp i utbildningarnas styrdokument. Projektet SELAS är knutet till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, med tanke på bland annat hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. Det första steget i forskningsprojektet är dels att dokumentera och undersöka styrdokument inom olika utbildningsprogram dels att intervjua lärarutbildare, studerande och andra utövare inom varje deltagande nordiskt land. Fokus i intervjuerna är lagd på hur hållbar utveckling förstås i relation till slöjd inom olika utbildningsnivåer. Slöjdvetenskap och sociokulturellt perspektiv är grunden för forskningen inom projektet. Forskarna i de olika nordiska länderna dokumenterar och analyserar på vilket sätt element av hållbar utveckling kan relateras till slöjdundervisning. Forskarna undersöker om det finns ett liknande tankesätt för kunskaps- och vetenskapsmål, vilket i så fall kunde användas som grund för ett gemensamt tänkande kring slöjd och hållbar utveckling.
Forskarna förväntar sig att forsknings- och utvecklingsarbetet inom SELAS bidrar till att hållbar utveckling får ett värde inom Sloyd Education genom att individer skulle kunna ta större ansvar i frågor som berör etiska, sociala, miljömässiga, kulturella och ekonomiska frågor i samhället.
Forskningsprojektet strävar till att skapa en gemensam nordisk grund genom att synliggöra och förmedla människors färdigheter och kunskaper inom slöjd i ett globalt perspektiv.
Nyckelord: Bæredygtighed, Hållbar utveckling, sustainability, sloyd education, UN 17 Global Goals
Eva Ahlskog-Björkman, PhD, assistent professor, Åbo Akademi University, Finland
Marie Koch, PhD, research strategist, Copenhagen Institute of Interaction Design, CIID, Denmark
SELAS, Sloyd Education, Learning And Sustainability
Eva Ahlskog-Björkman, PhD, assistent professor, Åbo Akademi University, Finland
Marie Koch, PhD, research strategist, Copenhagen, Denmark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar